Nu går vi in i sista fasen i slamlagerförsöket som inleddes sommaren 2021. Syftet med försöket är att undersöka i vilken utsträckning näringsämnen och metaller lakar ur slammet vid gårdslagring samt olika täckningsmaterials påverkan på urlakningen. Det vi hittills kan se är att metoden att lagra certifierat slam i gårdslager i väntan på spridning är en bra metod.
Sandra Waern, Cirkulär resursingenjör, berättar att hon med spänning ser fram emot att sammanfatta slutresultatet från det slamlagerförsök som vi genomför på Fransberg i Norrköping. Sommaren 2021 la vi ut tre stukor med Revaq-certifierat slam: en täckt med halm, en med plast och en utan täckning. Syftet är att se om metaller och näringsämnen lakar ur slammet under långtidslagring i fält och om val av täckning påverkar eventuell urlakning.
– En gång i månaden under 1,5 år har vi tagit prover på vattnet som vi samlar upp under stukorna. Vi har endast fått ut små volymer vatten vid ett fåtal tillfällen.
Genom att lagra slammet två år täcker vi alla oförutsedda händelser
Sandra berättar att slam ska ligga minst ett halvår innan spridning för att hygieniseras.
– Det kan ligga upp till 1,5 år innan det sprids. Efter hygienisering ska slammet provtas och sedan ska förutsättningarna för spridning vara rätt. Genom att låta slammet i försöket lagras i två år har vi helgarderat oss för allt som kan inträffa.
Gårdslagring är en bra metod för att hygienisera slam
Nu går vi in i försökets sista fas. Sandra förväntar sig inte några större förändringar så här i slutet.
– Försöket har hittills visat att lagring av slam intill fältet där det sedan ska spridas är en bra metod. Det är mycket positivt eftersom det gör att vi kan minska transporterna då slammet bara behöver transporteras en gång.
Resultaten från slamlagerförsöket kan användas i dialogen med kommunernas miljökontor.
– Vi håller på att sammanställa en rapport med resultaten från försöket som vi sedan kan använda i kommunikationen med miljökontoren. Vi avvaktar sista halvåret innan rapporten blir offentlig.